dataset.txt

För skärmläsning
En text som ska läsas på skärm måste skrivas på ett annat sätt än en text som ska läsas på papper. Det är lätt att inse om man tänker på de olika lässituationerna. Du vet redan från början om en text på papper är på tre eller på femton sidor. Det är inte lika uppenbart när du läser på skärm.

När du läser på papper har du en större del av texten för ögonen. Det är lätt att gå tillbaka sju stycken och kontrollera en uppgift. Det är också lätt att ögna igenom en hel sida i förväg för att få en uppfattning om innehållet.

När du läser på skärm har du inte alls samma överblick. Visst kan du använda rullningslisten och låta texten flyta förbi, men det går oändligt långsamt, jämfört med det mänskliga ögats förmåga.


Informationspaket
Man kan säga att den textmängd som ryms på skärmen är ett informationspaket. Tänk efter vad det är du ska skriva och försök att paketera informationen i lättlästa avsnitt. Börja inte en tanke i ett stycke bara för att göra en längre utvikning och sedan avsluta tankegången fem stycken längre ner. Det som hör ihop ska stå ihop.

Ett informationspaket kan löpa över två eller högst tre korta stycken. Sedan försvinner inledningen ut ur skärmbilden och det blir svårare för läsaren att få överblick. Skriv korta stycken med tomrad mellan styckena.


Tätt mellan rubrikerna
Rubriker hjälper läsaren att få struktur på din text. Var generös med rubriker. Detta gäller alla längre texter, men särskilt för texter som ska läsas på skärm. En läsare som surfar på Internet är otåligare än en som bläddrar i en tidning. Om din text löper över 20 rader utan rubriker är det stor risk att den förblir oläst, trots att den kanske innehåller just den information läsaren söker.

Försök att hitta slagkraftiga rubriker som verkligen säger något om innehållet i texten. När din läsare är i slutet av ett informationspaket har han eller hon redan sett nästa rubrik. Om han förstår vart din tankegång är på väg kommer han att läsa din text med större tålamod.


Vad söker läsaren?
Vi har sagt att det är skillnad mellan skärmläsning och pappersläsning, men det är också skillnad mellan olika slags skärmläsning. Det är lätt att tänka sig flera nivåer:

Ett PM på företagets intranät
En informationstext på Internet
Reklam på Internet
I det första fallet är läsaren mer eller mindre tvungen att läsa vad du skrivit. I det andra fallet har läsaren troligen sökt din text och är intresserad (detta gäller till exempel den text du läser just nu). I det tredje fallet är läsaren sannolikt måttligt intresserad.

Det säger sig självt att man måste utforma dessa tre texttyper på olika sätt. I och för sig gäller allt som sagts ovan alla tre typerna, men i ett PM på intranätet kan du nog våga dig på lite längre stycken och lite färre rubriker. Däremot måste en reklamtext på Internet göras mycket lättläst.


En användbar metod
Vi tänker oss att du fått i uppdrag att skriva en text som ska läggas ut på företagets webbplats. Börja då med att titta på hur andra liknande sidor på sajten ser ut. Det är alltid lättare för surfaren att hitta om era sidor har en enhetlig form. (Vi förutsätter här att er webbplats har en konsekvent formgivning.)

Hur ser det ut? Finns det flera rubriknivåer, huvudrubrik och mellanrubriker? Hur är det med bilder, ska du skriva bildtexter? Ska det vara specifikationer, tabeller och sammanfattningar? Hur lång ska texten vara?

Troligen är det inte du själv som formger sidan, men du ska redan från början skriva för den tänkta formen. Gör sedan som vi sagt ovan. Paketera informationen i lämpliga bitar och formulera intressanta rubriker.


Länkar
En lång text kan behöva delas upp i länkar. Där är det viktigt att du tänker på vad vi sa tidigare, att det som hör ihop ska stå ihop. Länkarna har inget egenvärde. Eftersom det tar tid att ladda in en ny sida blir läsaren bara irriterad om han behöver klicka sig fram till fortsättningen på en sammanhängande text.

Däremot kan man tänka sig att en allmän beskrivning ligger på en sida och att fördjupningar och specifikationer ligger som länkar. Då kan läsaren själv välja om han behöver gå dit.

Ta alltid kontakt med de webbansvariga innan du börjar skriva och diskutera upplägg, texttyp, länkar och annat. Det spar du mycket tid på. De har teknisk och grafisk kunskap och du har kunskap i ditt ämne. Det är när ni kombinerar era kunskaper som det blir bra webbsidor.


Tidsaspekten
Text åldras fort på Internet. Sätt inte rubriken "Senaste nytt" om du vet att era webbsidor inte uppgraderas regelbundet. Efter några månader är dina nyheter gamla och rubriken blir missvisande.

Gör en rimlig bedömning av hur länge din text kommer att ligga ute och formulera dig därefter. Försök att se din text med en framtida läsares ögon och se om den håller måttet. Var försiktig med tidsangivelser.


Till sist, det viktigaste först
Internet rymmer en enastående mängd skräp. Det vet alla som surfar regelbundet. Man orkar inte läsa en lång text för att eventuellt hitta en informationsbit som gömmer sig i det näst sista stycket. Ska du fånga din läsare måste du ge honom det han söker direkt, gärna redan i rubriken. Kan du få honom att förstå att din text rymmer det han vill ha så läser han, annars surfar han vidare.

Miljörätten omfattar frågor om bl.a. luft- och vattenkvalitet, användning av naturresurser, skydd för arter och livsmiljöer, återanvändning och återvinning av avfall m.m. samt kontroll av kemikalier. Miljöbalken är den centrala svenska miljöförfattningen. I syfte att främja en hållbar utveckling innehåller balken olika rättsliga verktyg i form av t.ex. hänsynskrav, miljökvalitetsnormer, miljökonsekvens-beskrivningar, tillståndsprövning och särskilda skydd för arter och naturmiljöer. Vid sidan av miljöbalken finns ett stort antal författningar som på olika sätt har betydelse från miljösynpunkt. Den svenska miljölagstiftningen, och tillämpningen av denna, påverkas påtagligt av internationella regler och särskilt av EU-rätten. EU:s miljörätt är omfattande och växande.

Den svenska miljörätten introducerar läsaren i miljörätten som juridiskt ämne. Bland författningarna analyseras miljöbalken särskilt ingående. Plan- och bygglagen och skogsvårdslagen är exempel på annan mark- och miljölagstiftning som behandlas. Den svenska lagstiftningen sätts in i ett internationellrättsligt sammanhang, främst EU-miljörätten. I boken ges exempel på hur regler används i olika situationer och flera rättsfall från svenska domstolar, däribland många från Mark- och miljööverdomstolen, och från EU-domstolen behandlas. En central fråga i boken är om lagstiftningen är ändamålsenlig från miljösynpunkt.

En vattenbalansmodell för beräkning av grundvattenbildningen i svenska jordar har utvecklats och kartor över grundvattenbildningens storlek i olika jordar har tagits fram. Beräkningarna bygger på utnyttjandet av landsomfattande databaser över jordarter och markanvändning samt tidsserier av vattenföring och ytinterpolerad nederbörd och lufttemperatur. Modellen är en förenklad variant av HBV-modellens markvattenrutin. Allt regn eller snösmältning antas infiltrera i rotzonen och antingen avdunsta, lagras tillfälligt eller perkolera och bilda grundvatten. När rotzonens vatteninnehåll är lika med modellparametern fältkapacitet är avdunstningen potentiell och perkolationen är lika med all ytterligare vattentillförsel. När vatteninnehållet är mindre än fältkapacitet sker ingen perkolation och avdunstningens andel av den potentiella minskar linjärt med minskat markvatteninnehåll.

I ett första steg kalibrerades modellen för att ta fram samband mellan jordart och vattenhållande egenskaper hos jorden (i modellen beskrivet av parametern fältkapacitet). Modellen kalibrerades mot avrinningens årsvärden i 161 mindre (<2000 km2) avrinningsområden över landet. Härvid antogs den sammanlagda årsavrinningen från ett avrinningsområde vara lika med summan av grundvattenbildningen i dess delområden med olika jordarter. Vid den slutgiltiga kalibreringen slogs jordarterna samman till tre så kallade markklasser, grov jord, morän och fin jord, utan hänsyn till markanvändningen skog/öppen mark. Till dessa klasser kom klassen sjö+torv, vilken antogs sakna markvattenmagasin och från vilken avdunstningen ständigt antogs vara potentiell. I ett andra steg användes de framkalibrerade värdena på fältkapacitet för att beräkna grundvattenbildningen över landet med hjälp av rikstäckande tidsserier av nederbörd och lufttemperatur.

Ett speciellt problem var att få yttäckande tidsserier av den potentiella avdunstningen. En enkel modell med vilken den potentiella avdunstningen beräknades ur lufttemperatur utvecklades och användes vid kalibreringen (steg 1) och vid beräkningarna av grundvattenbildning i olika jordar (steg 2). På grund av ett inbördes samband mellan parametern fältkapacitet och den viktigaste parametern för potentiell avdunstning gick det inte att optimera fram markklasspecifika värden för parametern fältkapacitet. Vi kunde dock visa att för rimliga värden på avdunstningsparametern gick det att kalibrera fram markklasspecifika värden på parametern fältkapacitet, vilka bedömdes som rimliga för respektive markklass (70 mm för ”grov jord”, 244 mm för ”morän” och 366 mm för ”fin jord”).

Den beräknade grundvattenbildningen var störst i grov jord, med värden över 600 mm/år i sydvästra Götaland. Den minskade med ökande värde på parametern fältkapacitet, ned till under 150 mm/år i fin jord i Mälardalen och på Östgötaslätten. (Fjällområden ingår inte i beräkningarna.) I Svealand och Götaland var den beräknade årliga grundvattenbildningen i grov jord omkring 70 mm större än i morän. Den grundvattenbildning som statistiskt sett underskrids ett år av 10 var ca 75 mm lägre än flerårsmedelvärdet, för både grov jord och fin jord.

Den här boken är en del i avrapporteringen från ett forskningsprogram om social tillit som vi är engagerade i sedan ett antal år
tillbaka. I boken presenteras nya uppgifter om svenskarnas tillit.
Det är inte möjligt att genomföra en sådan här långsiktig satsning utan att få stöd både från enskilda personer och i form av ekonomiska resurser. Vi vill tacka personer som arbetat med oss i forskningsprogrammet. Först och allra främst vår djupt saknade kollega
Thorleif Pettersson, som avled i ett tidigt skede av arbetet. Han
hade stor betydelse för inriktningen och utformningen av studierna. Inte minst saknar vi hans handfasta kreativitet. Tack också till
Julia Grosse för alla hennes insatser och till Göran Johansson samt
Stig ”Loffe” Elofsson. En annan person vi särskilt vill tacka är den
amerikanske tillitsforskaren Eric Uslaner som med engagemang
delat våra vedermödor, inte minst kring metodfrågor. Vidare vill vi
tacka deltagarna i civilsamhälleseminariet på Ersta Sköndal högskola, framför allt Lars-Erik Olsson och Emilia Forssell samt deltagarna vid ett SNS-seminarium, i synnerhet Katarina Roos som
förtjänstfullt kommenterade ett tidigt utkast till boken.
Ett varmt tack också till Länsförsäkringar AB för det stora ekonomiska stöd som vi fick över en längre period. Några personer
inom Länsförsäkringar AB bör nämnas som på olika sätt haft stor
betydelse för vårt arbete: Tommy Persson, Peter Lööf och Torbjörn
Olsson. Substantiella stöd som har varit av stor vikt har vi också fått,
dels från Vetenskapsrådet och dels från Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL), där vi speciellt tackar Bo Per Larsson för ett gott
samarbete. Ett mindre initialt stöd erhölls också från Riksbankens
Jubileumsfond. Vi vill även tacka Ersta Sköndal högskolas ledning
för en positiv hållning till våra ambitioner med programmet.
Att kortfattat återge hur barn i dessa åldrar mår är inte helt enkelt då det ser mycket olika ut beroende
på vilka frågeområden som studeras. Generellt framkommer i denna rapport att hälsan, levnadsvanorna, de sociala relationerna samt uppfattningen om skolmiljön förändras över åldrarna och att
det ofta skiljer sig mellan pojkar och flickor. Vid 11 års ålder mår man som regel bättre, lever sundare
och upplever skolan mer positivt än då man kommer upp i högstadiet (13–15-årsåldern).
Såväl självskattad hälsa, somatiska och psykiska besvär, som allmänt välbefinnande försämras
med stigande ålder och skillnaden mellan pojkar och flickor ökar. Majoriteten skattar att de har en bra
hälsa och sett över tid har andelen som skattar sig som mycket friska varit oförändrad.
Sett över tid har de somatiska och psykiska besvären ökat bland både pojkar och flickor, med
undantag av de 11-åriga flickorna.
Ändå är det fortsatt så att flickorna trivs i mindre utsträckning med livet än pojkarna i alla åldrarna.
Denna skillnad har blivit mer märkbar under åren 1985–2005, då framför allt de 13-åriga och 15-
åriga flickornas trivsel minskat. Pojkar uppfattar att de är för smala och flickor att de är för tjocka med
stigande ålder och detta påverkar också i vilken utsträckning de vill förändra sin vikt. 
Såväl tobaks- som alkoholvanor etableras under högstadietiden. Flickor röker i högre utsträckning än
pojkar. Andelen som röker minst varje vecka har dock minskat både bland flickor och pojkar mellan
åren 2001 och 2005. Pojkar snusar dock i högre utsträckning än flickor och ser man till den totala
tobakskonsumtionen brukar 15-åriga pojkar i högre utsträckning tobak regelbundet än flickor.
När det gäller alkoholbruk uppger cirka 15 procent av 15-åringarna att de druckit så mycket alkohol att de blivit fulla fyra gånger eller mer. Sett över tid ökade berusningsdrickandet mellan 1985 och
2001 bland flickorna, men har sedan dess minskat bland såväl flickor som pojkar
Andelen som äter frukost minskar med åldern och mest bland flickorna. Att matvanorna förändras
och försämras med åldern märks även då frågor ställts om de dagligen äter frukt, grönsaker, godis och
läsk. Generellt äter pojkarna i mindre utsträckning nyttigheter än flickorna.
Andelen som är fysiskt aktiva minskar med åldern, samtidigt som andelen som tittar på tv och
använder datorn mer än fyra timmar om dagen ökar med åldern. Sett över tid har andelen som varit
fysiskt aktiva minst fyra gånger i veckan varierat och det är svårt att se en tydlig trend avseende detta.
Majoriteten har tre eller fler nära vänner. Umgängesmönstret förändras över åldrarna så till vida att
andelen som träffar kompisar efter skolan minskar mellan 11 år och 15 år, samtidigt som fler träffar
kompisar på kvällarna ju äldre de blir.
Gemensamt för pojkar och flickor är att de får svårare att tala med sina föräldrar ju äldre de blir,
samtidigt som de får lättare att tala med vänner av motsatt kön. Kontakten med föräldrarna har inte
förändrats över tid.
Skoltrivseln minskar med åldern och till skillnad från många andra frågor skiljer sig pojkars och flickors uppfattning i denna fråga mest i den yngsta åldersgruppen, då flickorna uppger att de trivs mycket
bra i skolan i högre utsträckning. Samtidigt som skoltrivseln minskar med åldern ökar känslan av att
vara stressad av sitt skolarbete och i 15-års ålder känner sig flickorna mer stressade än pojkarna.
Sett över tid har andelen som tycker mycket bra om skolan till stora delar varit oförändrad åren
1985–2001. Vid fördjupade frågor kring skolmiljön framkommer att uppfattningarna skiljer sig mellan åldrarna, medan pojkar och flickor i stort har samma uppfattning. Med stigande ålder är det fler
som tycker att kraven ökar, samtidigt som det är färre som tycker att de har möjlighet att påverka sin
skolsituation, att de blir rättvist behandlade av sina lärare och att de får hjälp från lärare då de behöver
det.

Syftet med detta projekt är att göra uppdaterade och utvecklade livscykelanalyser för biodrivmedel som är
aktuella i Sverige idag. Fokus ligger på att göra så transparenta och relevanta jämförelser som möjligt och
att lyfta fram de steg i livscykeln som signifikant påverkar respektive biodrivmedels miljöprestanda. I
studien görs känslighetsanalyser som visar effekterna av t ex framtida förändrade produktionsförutsättningar. Studiens resultat ska tolkas som aktuell och genomsnittlig miljöprestanda för respektive
biodrivmedel utifrån de utvecklade beräkningsmetoder som tillämpas idag, d v s det kan finnas vissa
skillnader mot specifika produktionssystem som olika företag utnyttjar idag. De biodrivmedelssystem som
inkluderas är etanol från vete, sockerbetor och sockerrör (import från Brasilien), RME från raps, biogas från
sockerbetor, vall, majs samt från restprodukter i form av hushållsavfall, industriavfall och gödsel. Dessutom
ingår samproduktion av etanol och biogas från vete. Utsläpp från såväl tunga som lätta fordon inkluderas.
De miljöeffektkategorier som ingår är klimatpåverkan, övergödning, försurning, fotokemiska oxidanter
(marknära ozon), partiklar samt energibalans. I beräkningarna beaktas utsläpp från tekniska system, framför
allt från den insatsenergi som krävs, men också biogena utsläpp av lustgas och koldioxid från en direkt
förändrad markanvändning. En analys görs av eventuella indirekta markeffekter utanför Sveriges gränser.
Vid hantering av de restprodukter och biprodukter som fås i de olika systemen tillämpas tre olika
beräkningsmetoder; systemutvidgning, energiallokering samt ekonomisk allokering. Resultaten presenteras
per MJ drivmedel men en alternativ funktionell enhet, per hektar åkermark, redovisas också för
klimatprestanda för drivmedel baserade på grödor. 
Samtliga av dagens svenska biodrivmedel bedöms leda till en stor klimatnytta jämfört
med fossila drivmedel när också direkta markförändringar inkluderas. Reduktionen av
växthusgaser jämfört med fossila drivmedel beräknas till mellan 67% och 148%
beroende av drivmedelskedja, men det finns också stora variationer inom respektive
system beroende av lokala förutsättningar och beräkningsmetodik. Dagens produktion
bedöms inte medföra några signifikanta negativa nettoeffekter av indirekta
markförändringar utanför Sveriges gränser.
Direkta markförändringar antas ske på en fjärdedel av åkermarken genom att odling av
ettåriga drivmedelsgrödor sker på tidigare gräsbevuxen mark. Denna bedömning är
troligen en överskattning snarare än en underskattning. Idag utnyttjas cirka 5% av den
svenska åkerarealen för biodrivmedelsproduktion. Vid en framtida expansion av
biodrivmedel från ettåriga grödor kan andelen f d gräsbevuxen åkermark som utnyttjas
öka vilket ger ökade biogena utsläpp av växthusgaser. Detta kan å andra sidan
motverkas av olika effektiviseringsåtgärder i hela produktionskedjan. Ett exempel är
utökad lustgasrening vid tillverkning av mineralgödselkväve som kan öka
klimatnyttan med flera procentenheter.
Idag utnyttjas inte all åkermark i Sverige och intensiteten i den befintliga växtodlingen
bedöms också kunna öka, framför allt inom vallodling. Detta möjliggör en viss
expansion av inhemsk biodrivmedelsproduktion från åkergrödor utan negativa
indirekta markanvändningseffekter (vid en konstant livsmedels- och foderproduktion).
En förutsättning är dock att expansionstakten är väl avvägd så att dessa potentiella
dynamiska effekter tas tillvara. Dagens drivmedels- och foderkombinat kan också leda
till positiva indirekta markanvändningseffekter genom att behovet av importerat
sojafoder minskar.

Tillsammans med klimatpåverkan är också bidrag till övergödning en mycket viktig
aspekt att beakta när det gäller biodrivmedel från grödor och jordbruksbaserade
restprodukter. När systemutvidgning tillämpas blir bidraget till övergödningen relativt
lika mellan spannmålsetanol och biogas från restprodukter. Orsaken till detta är att
etanol får positiva indirekta effekter när dranken ersätter andra fodergrödor medan
biogas får en viss negativ indirekt effekt när rötrest ersätter mineralgödsel vilket
medför något ökade kväveförluster. Etanol från sockerbetor är ännu bättre ur
övergödningssynpunkt tack vare ett relativt sett högt drivmedelsutbyte per hektar i
kombination med indirekta vinster när biprodukten pulpa ersätter foderspannmål.
Bidraget till övergödningen är något högre för biogas baserat på sockerbetor och vall
samt sockerrörsetanol, och ännu högre för biogas från majs samt biogas och etanol
från vete. RME ger högst bidrag till övergödningen. 

Utsläppen från tunga fordon som bidrar till övergödningen bedöms vara i samma
storleksordning som de vid produktionen av spannmålsetanol och biogas från
restprodukter. För övriga biodrivmedel är utsläppen från drivmedelsproduktionen
minst dubbelt så stora som från tunga fordon. Utsläppen från lätta fordon som bidrar
till övergödningen är betydligt lägre och utgör normalt endast någon eller några
procent av de från drivmedelsproduktionen. Ett undantag är RME där utsläppen från
fordonet utgör ungefär en tredjedel.

I denna studie har tillvägagångssättet bestått av övervakad och icke-övervakad inlärning. Övervakad inlärning har utförts genom att skapa en varningsvariabel som markerar om ett avrop (efterfrågad kvantitet och efterfrågat leveransdatum) utgör en varning. Slumpmässig skog, k-närmaste grannar, stödvektormaskin och naiva bayes har använts för att skapa en modell som avgör ifall ett avrop är en varning eller ej varning. En utvärdering av algoritmernas prestanda har gjorts genom användningen av en förvirringsmatris där noggrannhet, felprocent, precision och täckning beräknats. Icke-övervakad inlärning har utförts genom att man skapar en pivottabell som visar alla förändringar mellan leveransplaner. Denna pivottabell har gjorts på dagsnivå, veckonivå och månadsnivå. Eftersom förändringar i närtid är mer problematiska än förändringar längre fram har de efterfrågade kvantiteterna viktats. Summan av absolutbeloppet av alla kvantitetsförändringar mellan leveransplanerna har beräknats som sedan använts som indata till att klustra. Klustring har använts med hjälp av k-medelkluster, gaussisk blandningsmodell och birch för att avgöra om en leveransplan avviker och därmed utgör en varning. Icke-övervakad inlärning har utvärderats med hjälp av siluettpoäng (och tröghet för k-medelkluster) samt en manuell verifikation där korrekt verifikation, felaktig verifikation, precision och täckning beräknats.