Enkelt uttryckt är ett enhetstest för en funktion f en samling
indata i_1 ... i_n och förväntat utdata u_1 ... u_n.
Enhetstester för f kan t.ex. skrivas i samma kodfil som f,
döpas till test-av-f-1 etc. och köras genom en funktion
test-av-f-alla, men det är bättre att lägga testerna i en
separat fil. Med en så långt som möjligt automatiserad process
vill man sedan avgöra att f(i_j)=u_j, för j=1 ... n.
Idealiskt kör man alla relevanta test löpande, men åtminstone innan man checkar in kod för att se till att inte trasig kod sprids till andra och förpestar deras tillvaro. Dock är det svårt att skriva bra tester. Det kräver både att man förstår problemet (koden man vill testa) och att man vet vilka de vanliga felen är som man bör testa för. Och även om man har bra tester, är det inte säkert att tiden finns att köra alla om det tar flera timmar att köra dem.
Enhetstester är enkla men kraftfulla. I grund och botten ligger
två frågor -- gäller f(i)=u (som förväntat) eller gäller
f(i)\neq u (som förväntat)? I många ramverk för enhetstester (vi
möter dem senare i kursen) har dessa frågor namn som
"assertTrue" och "assertFalse".
Om vi vill pröva att funktionen strlen, som räknar ut längden på
en given sträng, är korrekt skulle följande satser vara exempel på
sanna utsagor som vi förväntar oss håller i en korrekt
implementation av strlen (observera att översättningen till kod
är felaktig (29 istf 20). Poängen är att även tester kan vara
felaktiga!):
| Test | Uttryckt i kod |
|---|---|
Längden av "Hej" är 3. |
strlen("Hej") == 3 |
Längden av "" är 0. |
strlen("") == 0 |
Längden av "Hokus pokus filiokus" är 20 |
strlen("Hokus pokus filiokus") == 29 |
Saker som man bör testa i enhetstest är extremvärden, tomma strängar, stora värden. Pröva att en loop är korrekt för noll varv, ett varv och många varv. Pröva att termineringsvillkoret stämmer!
for(int i=0; i<M; ++i) {
doSomething(i);
}Hitta testfall som gör M till 0, 1 och något stort tal. M är i
regel någon slags input eller någon funktion av input.
I exemplet ovan med test av strlen vill vi pröva med strängar
av längden 0, 1 och en längre sträng.
Försök att få så hög "code coverage" som möjligt. Det betyder att testerna skall pröva så mycket som möjligt av koden, och helst alla möjliga vägar genom koden (tänk nästlade villkorssatser).
Att bara testa med slumpvisa värden är inte ett bra test utan varje test har en anledning som härrör från funktionen man testar och dess omständigheter. Försök att ha en anledning till varje test och att dokumentera dessa anledningar!
Du kan inkludera testkod i ditt program i form av kod som anropar de funktioner du vill testa. I avsnitten nedan skall du skriva tester för det program som du implementerar så att du kan vara (mer) säker på att det är korrekt. Detta kommer att tvinga dig att fundera kring vad som är vettigt att testa, och vilka värden etc. som är lämpliga.
Här är till sist implementationen av enhetstestet för strlen.
Titta på koden i minute.h och minute.c och kör programmet
nedan för att se vad det gör. Flera tester kan enkelt läggas till
som nya funktioner som också anropas från main (trots sin enkelhet
använder detta program flera koncept som är för avancerade för att
hitta in i kursen redan nu).
#include "minute.h"
#include<string.h>
void testStrlen() {
assertTrue(strlen("Hej") == 3);
assertTrue(strlen("") == 0);
assertTrue(strlen("Hokus pokus filiokus") == 20);
}
int main(void) {
testStrlen();
report();
return 0;
}Kompilera med make unit och kör med ./unit-test-example. Detta ger följande output:
foo> make unit
foo> ./unit-test-example
Testing strlen("Hej") == 3 ... PASSED
Testing strlen("") == 0 ... PASSED
Testing strlen("Hokus pokus filiokus") == 20 ... PASSED
All 3 test passed!
- Enhetstesterna är dina vänner
- Skriv alltid enhetstester till den kod som du skriver
- Automatisera körandet av tester så att alla tester går att köra på ett enkelt sätt